Recensioner av böcker om blandade ämnen

• "Bakteriekriget" Erik Martiniussen Betyg 5

Boken "Bakteriekriget" av Erik Martiniussen

"Om antibiotika inte längre skulle vara verksamma, skulle läkevetenskapen kunna kastas hundra år tillbaka i tiden. Och det är just vad som håller på att ske. En efter en har sjukdomarna från mellankrigstiden kommit tillbaka. Tuberkulos, sepsis, kolera och till och med pest är på frammarsch. Antibiotika kan inte längre knäcka dem. Runt om i världen dör nu 700 000 människor om året av antibiotikaresistenta bakterier. Enligt vissa prognoser kan denna siffra stiga till 10 miljoner före 2050. Enbart i USA orsakar multiresistenta bakterier 2 miljoner infektioner och skördar 23 000 människoliv om året.""I EU skattas 33 000 människor om året dö av resistenta bakterier. Kostnaderna för att behandla patienterna är enorma. EU-kommissionen gör skattningen att vårdkostnaderna och produktionsminskningarna på grund av resistenta bakterier belöper sig på 1,5 miljarder euro om året."

Antibiotikaresistenta bakterier ökar. Det är svårt att sammanställa data om hur mycket de ökar, eftersom det inte nedtecknas. "Om du dör av MRSA, CRE eller VRE kommer det att stå något annat på dödsattesten".

"I Sverige dör enligt Socialstyrelsen 400 personer om året på grund av resistenta bakterier." Och "5 procent av befolkningen har multiresitenta E. coli-bakterier i tarmen."..."nordbor som kommer hem från utlandssemestern bär med sig resistenta bakterier i tarmen. De har fått i sig dem med maten.""Om du äter en saftig biff på Kos får du samtidigt i dig resistenta bakterier. Grekland är en värsting, liksom Kina, Indien och Pakistan.""Om du får nya bröst, eller vad det nu är, utomlands, är risken stor..."

Att användningen av antibiotika i humanmedicinen är onödigt hög påvisas av det faktum att den är betydligt lägre i Nederländerna och Sverige än i Frankrike, Spanien, Rumänien, Cypern och Grekland. Än värre är att 73 procent av all världens antibiotika går till djurindustrin, och att "studier visar att mellan 75 och 90 procent av all denna antibiotika inte ens bryts ner av djuren utan går rakt ut i avloppen." Om kultingarna får stanna längre hos amman och det finns strö att böka i kan användningen i grisindustrin minska. Användningen inom kycklingindustrin kan minskas om kycklingarna får mer plats.

En metod som kan användas mot resistenta bakterier, och andra allvarliga sjukdomar, är bakteriofager, eller fager som de också kallas. De är ett slags virus som angriper bakterier. Det finns oerhört många olika fager och de är väldigt specifika när det gäller vilka bakterier de angriper.

En finsk man, drygt 30, som vill bli kallad för Timo, detta är inte hans riktiga namn, led av en kronisk bakteriell infektion i prostatan i fem år. Sedan läste han något på nätet som fick honom att uppsöka vård på Ludwik Hirszfeld-institutet i Wroclaw i Polen. De finska läkarna hade gett upp och sagt att det inte fanns något mer de kunde göra. "Jag skulle bli tvungen att leva med smärtan och ta smärtstillande varje dag." Behandlingen bestod av fager och de tog prover som de odlade. Efter tre månader var bakteriofagerna klara och han fick sin första behandling. "Nu har jag varit i Wroclaw tio gånger för uppföljning. För varje behandling har jag blivit bättre, och nu är jag helt symptomfri."

Benjamin Chan som forskar på Yale-universitetet i USA menar att det inte är svårare att använda fager än antibiotika. "Skillnaderna är inte så stora som många vill ha det till. När en patient utvecklar sepsis vet läkarna sällan vilket slag av bakterie som är orsaken. Men de gör en medicinsk bedömning, och utifrån den sätter de in ett visst antibiotikum. Efter att ha fått svar på bakterieproverna, vilket kanske tar ett dygn, händer det ofta att de måste byta till ett annat antibiotikum. Så kommer det att vara med fager också. Vi kan förbereda små cocktails med fager som slår ut de vanligaste bakterierna. När man efter ett dygn vet mer om vilka bakterier det rör sig om, kan man sätta in mer specifika fager.”

Doktor Carl R. Merril har medgrundat Adaptive Phage Therapeutics i Gaithersburg, USA. De ska använda fager för att behandla infektioner och har kontrakt med amerikanska försvaret. "Vi har utvecklat en maskin som vi kallar Quick Tester. Den kan undersöka 500 provrör samtidigt. Därmed har vi ett snabbare sätt att hitta en matchande bakteriofag än tidigare." "Du förstår, felet man gjorde på 1920- och 1930-talet var att man gjorde cocktails för behandling av flera olika patienter. Då riskerar man att använda fager som egentligen inte fungerar. Vi ska tillverka individuellt anpassade cocktails. Vi kommer aldrig att använda fager som inte fungerar."

Problemet med att använda fager är att reglementet är konstruerat för kemiska läkemedel inte biologiska. Det gör det svårt att följa alla regler och samtidigt vara kostnadseffektiv nog för att de stora läkemedelsbolagen ska vara intresserade. Lösningen på problemet kan vara adaptive licensing adaptiv licensiering, vilket Europeiska läkemedelsmyndigheten (European Medicines Agency, EMA) börjat jobba med. Preparatet blir godkänt att användas på en liten patientgrupp, och när det dokumenterats att preparatet fungerar och inte har några biverkningar, kan licensen vidgas till att omfatta en större grupp patienter.

Fager och antibiotika behöver inte heller utesluta varandra utan kan användas i kombination. Flera sorters bakterier bygger "upp sin resistens mot antibiotika genom att skapa ett pumpsystem i membranet." Rätt fag stänger av pumpsystemet och gör bakterien sårbar för antibiotika igen.

På Ludwik Hirszfeld-institutet säger Beata Weber-Dabrowska: "...vi har många fager mot klebsiellabakterier...Ja, som du vet har denna bakteriestam utvecklats till att bli särskilt farlig på sistone, eftersom de har utvecklat stark resistens mot antibiotika. De klassificeras som NBA1-bakterier, vilket betyder att inga antibiotika kan användas för att behandla patienter som är smittade med dem. Därför är det mycket viktigt att ha fager mot sådana bakteriestammar."

"Men inte nog med det. Ludwik Hirszfeld-institutet sitter också på en samling med fager som kan döda den livsfarliga bakterien E. coli O157, den så kallade hamburgerbakterien. Den orsakar 73 000 infektioner om året bara i USA. Det är en bakterie som kan leda till blodiga diarréer, njursvikt och i värsta fall döden.

Ni har fager som är effektiva mot denna bakterie här i Wroclaw?
"Javisst."
Men har ni behandlat patienter med den?
"Nej. För ingen har bett oss om hjälp.""

Boken kom ut 2020.