Recensioner av böcker om blandade ämnen

• "Bråttom men inte kört - Frågor och svar om klimatet" Stefan Edman Betyg 4

Boken "Bråttom men inte kört - Frågor och svar om klimatet" av Stefan Edman

De första hundra sidorna tycker jag boken är sådär, men sen kommer han igång och skriver om intressanta saker som jag tidigare funderat över:

"Forskarna har räknat ut att vår svenska skog under ett enda år fångar in lika mycket koldioxid som vi totalt släpper ut under tre år, nästan 160 miljoner ton. En del av den kommer visserligen snabbt tillbaka ut i luften igen, genom trädens ämnesomsättning. Resten av kolet lagras i trädens stammar, grenar och rötter, och genom döda barr och kvistar så småningom också i marken."

"Den svenska skogen tillväxer varje år med 120 miljoner kubikmeter. Bara 90 miljoner av dem avverkas. Så för varje år läggs 30 miljoner nya kubikmeter till den skog som redan finns."

"Den del av den årliga skogstillväxten som blir kvar i naturen motsvarar 43 miljoner ton koldioxid, vilket är 80 procent av Sveriges årliga utsläpp. En häpnadsväckande siffra."

När man beräknar Sveriges totala utsläpp finns det tre eller fyra huvudsakliga delar, först räknar man på Sveriges utsläpp (från produktionen av varor och tjänster), sedan diskuterar man om den svenska skogens upptag ska dras av som en minuspost, de flesta gör inte det, sedan tittar man på import (som läggs på) och export (som dras av).

När man tittar på siffrorna som står i boken inser man att det blir en väldigt stor skillnad om man drar av upptaget av koldioxid som den växande svenska skogen tar. Det bli bara en femtedel kvar, och klimatmålen om netto nollutsläpp blir plötsligt så mycket enklare att nå. Klimatpessimisten blir plötsligt en possibilist!

Klimatkompensation för flygresor:

"Den som exempelvis ska resa med familjen till Thailand inser snart att olika flygbolag och reseföretag tar olika mycket betalt för att kompensera. SAS räknar med drygt 1 ton utsläpp för att flyga Stockholm-Bangkok t/r och lägger på en dryg hundralapp på biljetten för detta. TUI, f.d. Fritidsresor, anser istället att det släpps ut cirka tre ton. Dyrast är Vi-skogen som tar ut cirka 1450 kronor eftersom deras utsläppsberäkning landar på 4,7 ton. Varför blir det så olika?"... Flygexperter vid KTH kommer fram till 2,8 ton.

Hur mycket CO2e (koldioxidekvivalenter) kostar Thailandsresan? Zeromission anger 3,1 ton tur och retur inklusive höghöjdseffekten, men en flygbiljett jag sett hänvisar till ICAO och anger 700 kg per person. Det är väldigt stor skillnad, vad är det som gäller? På den biljetten framgick inte om det gällde enkel resa eller tur och retur. Jag skulle nämligen klimatkompensera min resa till Sydostasien, så jag gick in på Zeromissions hemsida och fyllde i ARN – Arlanda och Bangkok och då fick jag fram 3,1 ton och 743 kronor. Sedan skulle jag hjälpa en bekant med biljetter till Thailand och då fick jag syn på siffran 700 kg och hänvisningen till ICAO på biljetten och blev väldigt förvånad.

Vad säger de andra då? Jag googlar:

“En Thailandsresa tur och retur motsvarar 2,5 ton koldioxidutsläpp per person. Det enligt en doktorsavhandling som DN tidigare rapporterat om.“ skriver Vagabond på nätet. “trafikforskaren Jonas Åkerman vid KTH” skriver DN.

”En resa till Thailand för en enda person ger lika mycket utsläpp som en genomsnittlig personbil ger under ett helt år (cirka två ton). Det är också lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år. ” skriver Naturskyddsföreningen och ”Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd. ”

Här har jag på ett kick hittat fyra olika siffror 700 kg, 2 ton, 2,5 ton och 3,1 ton från fyra olika källor. Detta är värt att ta upp och diskutera.

Biodrivmedel:

"Häpnadsväckande nog är 85 procent av biodrivmedlen idag importerade, exempelvis från Brasilien. Bara 15 procent produceras i Sverige"... till exempel Preems talldiesel.

"Svensk mjölk- och köttproduktion har EU:s lägsta utsläpp av växthusgaser, räknat per kilo mjölk och kött. Utsläppen från svenskt nötkött är cirka 25 procent lägre än för medelproduktionen i EU, som i sin tur är 60 procent lägre än den globala medelproduktionen (Animal Feed Science and Technology). Det beror på att djuren äter mycket kraftfoder med spannmål som till 90 procent produceras i närområdet, och att de är EU:s friskaste djur med jämn produktion. Sammantaget innebär detta att de har en hög avkastning - vilket i sin tur ger lägre utsläpp per kilo mjölk och kött. En annan orsak är att andelen importerad soja bara utgör två procent av fodret, 25 procent mindre än EU:s genomsnitt. En sak till: Den importerade sojan förstör inte regnskogen utan är till 100 procent hållbart producerad och certifierad. Sojan ersätts dock nu alltmer med svenska bönor."

"Hur mycket kläder köper vi? I snitt 50 plagg per år eller 13 kilo per person. Ett plagg bärs i medeltal sju gånger, trots att de flesta kan användas uppemot 200 gånger innan de betraktas som utslitna. En tredjedel av kläderna blir bara hängande i garderoben och används aldrig. Varje år slänger vi åtta kilo." ... "Den internationella klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans (källa: FN:s handelsorgan Unctad). Svenskarnas kläder står för tio procent av vår totala konsumtionsbaserade klimatpåverkan. 80 procent av utsläppen uppstår vid tillverkningen som till stor del sker i andra länder. Den andra största posten i klädernas klimatpåverkan är elva procent och sker när vi tar bilen till och från butiken. Tvätt av plaggen utgör bara tre procent. "

"Sedan 1960 har vår totala konsumtion tredubblats. Betyder det att vi också är tre gånger lyckligare idag än för drygt femtio år sedan?"

Boken kom ut 2020.